Egen härd, guld värd (Börsras och annat)

Re: Egen härd, guld värd (Börsras och annat)

Inläggav richard 28 sep 2011 22:07

Där finns en gräns.konsumera ...ok men konsumera med lånade pengar,nej.
en liten skillnad mellan konsumera och överkonsumera,en stabil ekonomi eller en bomb.
richard
 
Inlägg: 301
Blev medlem: 18 feb 2008 00:03

Re: Egen härd, guld värd (Börsras och annat)

Inläggav RÖD@nörd 29 sep 2011 00:48

richard skrev:Där finns en gräns.konsumera ...ok men konsumera med lånade pengar,nej.
en liten skillnad mellan konsumera och överkonsumera,en stabil ekonomi eller en bomb.

När exploderar bomben??? :roll:
Användarvisningsbild
RÖD@nörd
 
Inlägg: 1707
Blev medlem: 06 mar 2009 19:37

Re: Egen härd, guld värd (Börsras och annat)

Inläggav RÖD@nörd 29 sep 2011 01:00

tompas11 skrev:Överkonsumtion sker med lånade medel dock inte alltid.
Alla samhällen uppbyggda på konsumtion. (Köp och sälj - tjänster och varor)
Om ingen konsumerar - inga företag - inga jobb.

Oroa dig inte tompas11, på KomVux historialektioner blev vi noggrant inpräntade att alla tidiga samhällen som hållit på med handel också fick möjlighet att bygga ett välstånd. (Hur det fördelades mellan invånarna sades det dock inget om.) De kan dom bl.a. se av byggnadsrester. Det fanns mycket tidiga samhällen som t.o.m. hade någon sorts klosett inomhus.

Ytterst är det jordens resurser det handlar om. Om de ska räcka även för kommande generationer, d.v.s. barnbarn, barnbarnsbarn osv.
Användarvisningsbild
RÖD@nörd
 
Inlägg: 1707
Blev medlem: 06 mar 2009 19:37

Re: Egen härd, guld värd (Börsras och annat)

Inläggav Göran 29 sep 2011 01:16

tompas11 skrev:
PowerMizer skrev:Jag har tidigare sagt att jag velat ha Vattenfall, Telia, Posten, SJ och några till 100% statliga, men nu börjar jag inse att det jag nog egentligen menar är att dom ägs av folket, t.ex. kommunerna gemensamt. Samma gäller basala saker som sjukvård.

Så du tycker kommunerna sköter sig bra med tanke på Vilhelminas kommuns agerande?

Vem äger mitt hus?
Ja, inte jag i alla fall utan i egentlig bemärkelse - banken.
Äger jag rätten till mitt liv?
Tveksamt eftersom vi inte har aktiv dödshjälp i detta land.

Tänk på att jag sitter i kommunfullmäktige här i Vilhelmina. :wink:
Användarvisningsbild
Göran
 
Inlägg: 4426
Blev medlem: 24 mar 2007 16:45
Ort: Vilhelmina

Re: Egen härd, guld värd (Börsras och annat)

Inläggav richard 29 sep 2011 07:35

RÖD@nörd skrev:
richard skrev:Där finns en gräns.konsumera ...ok men konsumera med lånade pengar,nej.
en liten skillnad mellan konsumera och överkonsumera,en stabil ekonomi eller en bomb.

När exploderar bomben??? :roll:

Varje gång när det är en kris ,dem flesta inleds på börserna,var efter några dagar alla som har lånad för att handla på börsen ska sälja,oftast med stora förlusten.Borjar en kris inte på en börs,då handlar det om överbelåning.
Svenska regering har gjört det ganska bra i 2008,hittils,men världen over finns där just nu väldigt liten reserv.
I den senaste kris är där flera biljon forsvunnen,avdunstad.pensioner som är halverad,sparande som forsvan,det kan man kalla för en bomb.
richard
 
Inlägg: 301
Blev medlem: 18 feb 2008 00:03

Re: Egen härd, guld värd (Börsras och annat)

Inläggav richard 29 sep 2011 07:45

RÖD@nörd skrev:
tompas11 skrev:Överkonsumtion sker med lånade medel dock inte alltid.
Alla samhällen uppbyggda på konsumtion. (Köp och sälj - tjänster och varor)
Om ingen konsumerar - inga företag - inga jobb.

Oroa dig inte tompas11, på KomVux historialektioner blev vi noggrant inpräntade att alla tidiga samhällen som hållit på med handel också fick möjlighet att bygga ett välstånd. (Hur det fördelades mellan invånarna sades det dock inget om.) De kan dom bl.a. se av byggnadsrester. Det fanns mycket tidiga samhällen som t.o.m. hade någon sorts klosett inomhus.

Ytterst är det jordens resurser det handlar om. Om de ska räcka även för kommande generationer, d.v.s. barnbarn, barnbarnsbarn osv.

Dem tidiga samhällen hade ingen pensionsparande,sjukforsäkring förtidspensionärer,arbertslösa ungdomar
tredubbla växelplog hade dem inte häller.
Stocholm Malmö var en 10 dagars resa.
Går inte att jämnföra då och nu.
richard
 
Inlägg: 301
Blev medlem: 18 feb 2008 00:03

Re: Egen härd, guld värd (Börsras och annat)

Inläggav PowerMizer 29 sep 2011 08:08

Göran skrev:Tänk på att jag sitter i kommunfullmäktige här i Vilhelmina. :wink:
Ja, passa dej Göran! Snart kanske vi börjar peka finger emot dej! :mrgreen:
/PowerMizer
P!
Användarvisningsbild
PowerMizer
 
Inlägg: 3800
Blev medlem: 28 mar 2007 15:04

Re: Egen härd, guld värd (Börsras och annat)

Inläggav tompas11 29 sep 2011 18:05

PowerMizer skrev:
Göran skrev:Tänk på att jag sitter i kommunfullmäktige här i Vilhelmina. :wink:
Ja, passa dej Göran! Snart kanske vi börjar peka finger emot dej! :mrgreen:


Och jag som trodde att norrlänningar var ett rejält folk som gjorde rätt för sig. :o
Men det är väl på väg att bli myt det också, som så mycket annat...
If it doesn't work – Chrome it!
Användarvisningsbild
tompas11
 
Inlägg: 959
Blev medlem: 15 jul 2007 12:52
Ort: Västmanland

Re: Egen härd, guld värd (Börsras och annat)

Inläggav tompas11 29 sep 2011 18:19

RÖD@nörd skrev:Ytterst är det jordens resurser det handlar om. Om de ska räcka även för kommande generationer, d.v.s. barnbarn, barnbarnsbarn osv.

Jo det är ju visst och sant. Vårt lilla klot håller på att bli överbefolkat och därmed blir resurserna överutnyttjade.
Tillgångarna är ju som bekant inte oändliga.
If it doesn't work – Chrome it!
Användarvisningsbild
tompas11
 
Inlägg: 959
Blev medlem: 15 jul 2007 12:52
Ort: Västmanland

Re: Egen härd, guld värd (Börsras och annat)

Inläggav deepforest 03 okt 2011 20:54

SJUKT!
Hur f-n tänker man...

Artikel i SVD idag!
30 september 2011 kl 14:29, uppdaterad: 3 oktober 2011 kl 07:32
Västvärldens människor har skuldsatt sig på ett sätt som saknar motstycke i historien. Lån har för många blivit en lika självklar del av vardagen som vatten. Men varifrån kommer pengarna som lånas ut? Och varför ökar guldet i värde samtidigt som det finansiella systemet blir allt mer instabilt?
”Pappa, kan jag följa med till banken, så att jag kan få se alla dina pengar?”, frågade nyligen en femåring jag känner.
Pappans besked att pengarna inte finns på banken, utan att de består av några siffror i en dator togs emot med pingisbollsstora ögon och en bekymrad rynka i pannan.
Det är lätt att lägga huvudet på sned, stryka lite beskyddande över en solblekt pojkkalufs och fnissa generat med en ”Barn, gud-så-gulligt-lite-de-förstår”-min.
Artikeln fortsätter...
Men hur mycket begriper vi egentligen själva om pengar, denna råvara som är en förutsättning för den moderna människans livsstil? Hur många kan med handen på hjärtat förklara exakt vad pengar är och hur de skapas? Tanken kan snabbt få fnisset att fastna i halsen.
Som vanligt när det gäller finansvärlden är nämligen det som borde vara ganska enkelt snårigast av allt.
Det kan vara en poäng att börja från början.
Nästan lika länge som pengar har existerat som koncept i den mänskliga hjärnan har guld spelat en viktig roll. De första guldmynten tillverkades 550 år före Kristus i kung Krösus av Lydiens rike. Guldets dragningskraft har hållit i sig ända fram till idag. Det har knappast undgått någon att vi befinner oss mitt i en global guldrusch. ”Vi köper ditt guld!”, skriker en febrig säljartyp med blekt leende och Brotherskostym från var och varannan reklampelare.
Bara sedan 2008 har guldet stigit från 800 dollar per uns, drygt 31 gram, till över 1900 dollar, även om priset fallit tillbaka något de senaste veckorna.
För att ta reda på varför beger jag mig till ett oansenligt kontorskomplex i Solna. Där sitter Guldcentralen, tidigare en del av svenska Riksbanken, i dag norskägt. Guldcentralen säljer guld i högst fysisk form, mynt och tackor. Omsättningen har exploderat de senaste åren. Vd Christer Granath berättar att köparna tidigare mest bestod av människor på landsbygden med stövlarna stadigt nedborrade i fasta tillgångar som mark och skog. I dag ökar intresset snabbt i storstädernas ljust och fräscht-generation och hos små och stora företag.
– Det verkar vara en nästan nedärvd egenskap hos människan att tillskriva guld ett värde. Om jag skulle landa med en helikopter i en isolerad by i Afrika och hala upp mitt kreditkort är det tveksamt om jag skulle kunna äta mig mätt. Men om jag hade med mig guld är jag ganska övertygad om att jag skulle kunna byta till mig någonting, säger Christer Granath.
Under långa perioder i mänsklighetens historia har också värdet på pengar på något sätt varit knutet till guld. Men för 40 år sedan, den 15 augusti 1971, klipptes banden. Alla kopplingar till guld övergavs då USA hoppade av det så kallade Bretton Woods-samarbetet där världens valutor knöts till dollarn som i sin tur kunde växlas in mot en viss mängd guld. Sedan dess är alla stora valutor helt pappersbaserade. Eller digitala för att vara mer korrekt. Och det är faktiskt detta som får många av Christer Granaths kunder att fylla kassaskåp och garderober med guld.
– Folk har börjat inse att världens monetära system blivit ett slags Monopol där det ständigt trycks nya papperspengar. Det håller inte hur länge som helst och då vill man ha något vars värde består och som man kan hålla i sin egen hand, säger Christer Granath.
Ett sådant uttalande kan få vem som helst att slicka sig nervöst om läpparna. Men om inte guld längre har något med saken att göra, vad bestämmer värdet på pengar?
Svaret måste finnas på Sveriges Riksbank. Bara byggnaden, en svart gnistrande granitkoloss vid Brunkebergs torg i Stockholm indikerar att vi kommit till en institution som sysslar med reella värden. Klart är i alla fall att Riksbanken låter producera de sedlar och mynt som åtminstone landets femåringar förknippar med pengar.
Marianne Nessén, doktor i ekonomi och biträdande chef för avdelningen för penningpolitik, tar emot på sitt arbetsrum. Jag värmer upp genom att fyra av de busenkla frågorna. Redan på den första tar det stopp.
– Hur mycket pengar det finns i Sverige? Det är omöjligt att svara på, säger Marianne Nessén lugnt och fortsätter:
– Hur mycket sedlar och mynt som finns vet vi förstås, det handlar om ungefär hundra miljarder kronor. Men om vi pratar om pengar i vid mening är begreppet otroligt fluffigt och flexibelt. Jag kan inte sätta en siffra på det, säger hon.
Pengar är vad människor kommer överens om är pengar, förklarar Marianne Nessén.
– Jag kan skriva en lapp till mina döttrar att jag är skyldig dem hundra kronor. Det tycker de är ett giltigt betalningsmedel. Men det betyder inte att de kan gå till affären med lappen, för affären har inte samma förtroende för mig.
Tidigare var sedlar ett slags skuldsedel. Det gick att lösa in dem i centralbanken mot guld eller något annat.
– I dag kan det faktiskt vara tomt på andra sidan. Värdet på pengar backas helt och hållet upp av förtroende, säger Marianne Nessén.
Riksbanken besitter den mycket speciella förmågan att skapa pengar. Och inte bara i form av pappersbitar med bilder på döda kändisar. För att förstå hur det går till släpps vi in i det så kallade handlarrummet.
Runt ett långsmalt bord täckt av skärmar sitter en handfull personer. De övervakar betalningssystemet Rix, som är själva blodomloppet i finanskroppen. Under krisen skapade Riksbanken pengar genom att i flera omgångar låna ut flera hundra miljarder kronor till de svenska bankerna. De fick lämna in värdepapper, till exempel obligationer, som säkerheter. Sedan satte Riksbanken in pengar som hamnade på bankernas konto i Rix. Men hur går det egentligen till?
– Såhär, säger Per Kvarnström och knäpper med fingrarna i luften.
Kollegan Pia Metz Kronestedt visar på en skärm vad han menar. Där kan hon öppna ett banks konto, knappa in en siffra följt av några nollor och sedan trycka på Spara. Vips så skapas ett antal miljarder kronor. För att det ska ske på riktigt krävs först ett beslut av Riksbankens direktion med Stefan Ingves i spetsen.
I USA har Federal Reserve på samma sätt klickat fram ungefär 2000 miljarder nya dollar på bara tre år, pengar som använts för att framför allt köpa amerikanska statspapper.
Pengar som alltså fötts ur tomma intet.
Men inte bara centralbanker skapar pengar. Den stora pengaproduktionen sker ute i privata banker, enligt Marianne Nessén.
Hur det fungerar är inte alldeles enkelt att förstå. En klassisk beskrivning hittar jag i häftet Modern money mechanics från Federal Reserve i Chicago. Där visas hur till exempel 10000 nya kronor som en centralbank skapar och skjutsar in i ekonomin leder till födseln av 100000 nya kronor när de fortplantat sig ute i banksystemet.
Processen bygger på att banken lånar ut nästan alla pengar den får in. En del, några få procent, måste ligga som kassareserv hos centralbanken. Det kallas för fraktionell reserv.
Hur stor denna reserv är varierar mellan olika länder. I Sverige och på flera andra håll är detta kassakrav dock noll. I teorin skulle alltså bankernas tillverkning av pengar kunna fortsätta i all oändlighet.
För att ta reda på varför det inte riktigt fungerar så i praktiken går vi tvärs över gatan in på Swedbank. Där står Peter Borsos, informationsansvarig i Sverige, och ritar staplar. En visar utlåningen, det vill säga olika kunders skulder till banken. Den andra är inlåningen, bankens skulder till andra, till exempel småsparare med bankkonton eller ägare av de olika obligationslån som banken tagit upp. Varje krona som lånas ut måste i räkenskaperna matchas av en krona som banken lånar av någon annan. När banker expanderar och ökar mängden pengar i samhället så sker det alltid i form av nya skulder; lån till bankens kunder och lån som banken tar själv.
– Det är grunden i all bankverksamhet, förklarar Krister Söderberg, som arbetar med att hålla koll på alla Swedbanks flöden.
Den som sätter in sina pengar hos en bank har rent tekniskt inte längre pengarna i sin ägo utan får förlita sig på att banken har tillräckligt i kassan just vid det tillfälle som han eller hon vill ta ut dem.
I länder som inte har kassakrav begränsas utlåningen av hur mycket kapital ägarna satt in. Effekten är densamma som ett system med krav på reserver. Ju mer kapital, desto mer pengar kan bankerna skapa.
I dag lånar svenska banker grovt räknat ut en hundralapp på varje tiokrona i kapital, lite olika beroende på hur stor risk lånet anses ha. Innan finanskrisen var det internationella minimikravet enligt lag bara 2 kronor per utlånad hundralapp. Det är på väg att höjas till 7 kronor.
Hur mycket bankerna vill låna ut beror i sin tur på hur mycket säkerheterna är värda i form av till exempel aktier eller fastigheter.
– Det vanligaste sättet som mängden krediter expanderar på i ett samhälle är att olika tillgångar ökar i värde, för då finns det mer att belåna, säger Peter Borsos.
Tillgångars värde går upp och ned och är ofta en fråga om subjektiva bedömningar.
– Lite skämtsamt kan man säga att om vi båda kommer överens om att din katt är värd hundra miljoner kan du få låna 80 miljoner av mig, säger Peter Borsos.
Här börjar det bli intressant. För klart är att världens stora banker exploderat i storlek de senaste trettio åren.
Och eftersom expansion alltid sker i form av nya krediter, alltså nya skulder, har skuldsättningen ökat dramatiskt i västvärlden från 1980-talet och framåt. Bara sedan år 2000 har den globala skulden dubblats från 78000 miljarder till 158 000 miljarder dollar. Pengar som ska betalas tillbaka med ränta. I länder som USA och Storbritannien har skulderna under lång tid ökat snabbare än ekonomin. Under krisen har den fortsatt att öka, där stater tagit över hushållens och företagens roll som lånetorskar.
Matt King, ansvarig för kreditanalys på jättebanken Citigroup talar om en trettio år lång lånebubbla.
– Men det kändes inte som en bubbla på vägen upp. Priset på tillgångar steg ju hela tiden. Skuldnivån såg därför hållbar ut, säger han.
Centralbanker kan inte skapa hur mycket pengar som helst. För mycket nya pengar riskerar att urholka värdet, köpkraften börjar minska, inflationen är ett faktum. Därför punktbevakar centralbankerna prisernas utveckling.
Men de gjorde möjligen en avgörande miss, enligt Matt King.
– De har bara fokuserat på priset på varor och tjänster och inte priset på aktier och fastigheter. Om de gjort det hade låneexpansionen inte alls kunnat ske lika snabbt, säger han.
Samtidigt skedde en enorm avreglering av finanssektorn i hela världen vilket gjorde att banker kunde skapa nya typer av värdepapper och snabbt öka sin utlåning på en mängd olika sätt. Parallellt skedde också en perspektivförskjutning hos västvärldens befolkning i synen på lån.
– I Sverige amorterar vi till exempel inte längre, lånen ses ofta som eviga, en status som bara staters lån hade tidigare. Förtroendet för återbetalningsförmågan har blivit extremt stort, det har skett på bara en generation, säger Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet och forskare i ekonomisk historia.
Vanliga medeklassmänniskor i Sverige har gjort mångmiljonaffärer på bostadsmarknaden med en belåning på 90 procent eller mer, en nivå som skulle få vilken solbränd riskkapitalist som helst att skrika rätt ut av ångest.
Hos Kronfogden hamnar i dag allt fler unga som trampat i sms-lånefällan. Tjänstemän vittnar om att unga människor uppfattar krediter som en form av extrainkomst eller reserv som man kan handla för.
Man behöver inte vara professor för att tycka att allt detta är symptom på ett system som blivit sjukt. Och en växande skara av kritiker menar att boven i dramat är själva systemets konstruktion i sig. Detlev Schlichter har jobbat tjugo år i finansbranschen, bland annat på banken JP Morgan i London. I dagarna kommer han ut med boken Paper money collapse. Enligt honom är ett system där papperspengars värde inte är kopplat till guld eller någon annan råvara dömt att misslyckas.
– Alla dessa system har genom historien förr eller senare kollapsat, och för övrigt ofta även de dynastier som skapat dem, säger Detlev Schlichter.
Pappersbaserade penningsystem har ofta startats av regeringar som behöver trycka pengar för att finansiera kri
– Problemet är att pengar blir en helt elastisk vara, vilket gör att systemet hela tiden expanderar. Mängden pengar backas inte upp av riktiga besparingar utan av att det trycks mer och mer pengar när kreditgivningen ökar, säger Detlev Schlichter.
Detta synsätt är inte nytt, utan är sprunget ur den så kallade österrikiska skolan av nationalekonomer, ett synsätt som nu fått något av en renässans.
– Även tidiga banksystem var instabila, förklarar Detlev Schlichter.
– Men det fanns en gräns. I dåliga tider tvingades bankerna begränsa utlåningen kraftigt. Det nya nu är centralbankernas roll. De rycker in och räddar banksystemet genom att skapa nya pengar. Det gick inte i ett guldbaserat system eftersom de inte kan trolla fram mer guld. Men för nya digitala papperspengar finns det ingen gräns. Bankerna har alltså incitament att hela tiden öka sin utlåning. De vet att centralbankerna alltid finns där som räddare, säger Detlev Schlichter.
Lösningen på alla ekonomiska problem de senaste åren har varit att ersätta gamla lån med nya. När banksystemet i Europa visar tecken på att implodera och USA:s ekonomi tappar farten riktas alla blickar återigen mot Federal Reserve och Europeiska centralbanken, ECB.
– Det har redan gått så långt att de inte har något annat val än att skapa mer pengar för att hålla systemet vid liv så länge det går och fortsätta stimulera skulduppbyggnaden. Ju längre det fortsätter desto större blir konsekvenserna längre fram. Vi har skapat ett monster, säger Detlev Schlichter.
Hans åsikter är inte precis nationalekonomisk mellanmjölk, och skulle av en del betraktas som extrema. Om Detlev Schlichter och andra har rätt står vi förr eller senare inför bistra tider. Daniel Waldenström säger att det inte helt går att avfärda tankarna.
– Det är en intressant hypotes. Forskare har visat att hög skuldsättning är en av de viktigaste markörerna för instabilitet i ett finansielllt system. Det är tillräckligt för att inte bara vifta bort den typen av resonemang, säger han.
Daniel Waldenström menar att det finns en annan och mer positiv tolkning. Att det finansiella systemet blivit så mycket mer effektivt att vi helt enkelt klarar högre skulder. Även en annan faktor glöms bort, menar han.
– Dagens medelklass har ett betydligt större humankapital i form av utbildning och kunskaper än vad som fanns för en generation sedan. Det innebär en högre intjäningsförmåga och möjlighet till högre belåning, säger Daniel Waldenström.
Men att eran när tillgång till billiga lån sågs som en mänsklig rättighet och köp-nu-betala-senare var det normala är på väg att få ett dramatiskt slut tycks allt fler ekonomer vara överens om.
– Människor håller på att vakna upp till insikten att skulder måste betalas tillbaka. Det kommer att ske genom en massvåg av konkurser eller genom amorteringar under många många år, vilket innebär lägre tillväxt. Det vi i trettio år har trott är normalt är inte normalt alls, säger Matt King på Citigroup.
Vi återvänder till guldet. Färsk statistik visar att centralbanker runtom i världen, även i Europa, börjat köpa guld igen för första gången på decennier. Köpen väntas i år bli de största sedan 1971, då papperspengar tog över helt.
– Vi är på väg tillbaka till en tid när guld återigen ses som pengar, säger Jonathan Spall på banken Barclays till Financial Times.
Men inte ens Christer Granath på Guldcentralen tror att guldet gör comeback som betalningsmedel.
– Folk vet för lite om guld för att det ska fungera. Men jag tror att vi går mot något slags system där pengars värde återigen kopplas till något mer handfast, säger han.
Kanske till och med något som både femåringar och vuxna kan förstå.
"Jag har aldrig haft så mycket besvär med någon annan människa som jag haft med mig själv"
Användarvisningsbild
deepforest
 
Inlägg: 1223
Blev medlem: 19 mar 2008 13:13
Ort: Ösa, Ås, Jämtland

Re: Egen härd, guld värd (Börsras och annat)

Inläggav PowerMizer 03 okt 2011 22:14

Men, deepforest....
Hur kan du ha missat detta? :shock:
Jag har ju talat om detta läänge nu.

PowerMizer skrev:. . .
Under en tid efter detta (oljan upp till +200 $/fat, dollarn värdelös, m.m.) tror jag att även vi får det kärvt.

Ett betalmedel som alltid är gångbart är Silver.

*Gör dej skuldfri.
*Köp silvermynt för allt ditt överskott innan eliten förstör för oss!
*Bygg upp ett lager med stapelvaror. Mjöl, socker, salt, torrmjölk och sånt är inte så dumt att ha på lut! Du tar ju ingen risk, för om du tar ur det älsta och ersätter det med nytt så blir det ju aldrig gammalt!
*Gör dej lite mera oljefri. Arbetsresor, mattrans . . .
PowerMizer skrev:Lite av mina tidigare teorier faller, men huvudbudskapet i mina teorier är: Bankväsendet håller på med papper som är värd sin vikt i....papper!
Just nu är silver ett bättre kort än guld. Köp silver nu, byt ev. mot guld senare. Eller ha sparandet mixat mellan silver och guld i framtiden.


Jag kanske är lite orättvis, för jag har förkovrat mej rätt hårt när det gäller FIAT-valutan jämfört med ädelmetallbaserad valuta. Jag har nog inte skrivit mer än lite "ögonbrynshöjare" och postat några länkar för självstudier ibland.... :?

---------------
EDIT:
En man som är lite "tradig" att höra på är Linsey Williams. Han är nog lätt att döma ut, men jag tycker det är intressant.
Googla! :wink:
/PowerMizer
P!
Användarvisningsbild
PowerMizer
 
Inlägg: 3800
Blev medlem: 28 mar 2007 15:04

Re: Egen härd, guld värd (Börsras och annat)

Inläggav RÖD@nörd 04 okt 2011 00:45

PowerMizer,

Det handlar inte om värdelösa "papperspengar". Det handlar istället om ett värdelöst ekonomiskt system som kallas marknadshushållning eller "kapitalism" där varor produceras efter vinst istället för efter behov och som i vägs ände slutar i en lånekarusell. Nu tycks människor som tidigare förblindats av konsumtion upptäcka bristerna när systemet falerar. Håll ögonen och öronen öppna för nu kan en förändring stå för dörren. Några deceniers liberaliseringar har skapat oro och otrygghet. Missta dig inte på Obama, han känner åt vilket håll vinden blåser. Tepåsar känns bara gamla nu. Konservatismen är slut. Folk orkar inte längre beundra rikingar när de själva bara har skulder. Nya tider kommer snart.

Du snackar om att köpa silver och guld. Jag har inte en spänn över till så'nt för jag är ingen kapitalist som investerar hit och dit.

Är du det kanske?
Användarvisningsbild
RÖD@nörd
 
Inlägg: 1707
Blev medlem: 06 mar 2009 19:37

Re: Egen härd, guld värd (Börsras och annat)

Inläggav PowerMizer 04 okt 2011 08:30

Ja, ja...
Jag tycker att du vekar ha missat poängen med citatet som deepforest skrev och det jag skrev, sen tycker jag att du missade ämnet. Sen utöver det så tycker jag att du har missat att göra en nykter omvärldsanalys.

Att du sen vill använda din missade kunskap till att försöka nedgöra mej, det är ju mest tragiskt...

Lyfter man blicken så ser man att såväl Sverige som uSA är samhällen som tyvärr är väldigt kommunistiska/socialistiska. Vi skulle verkligen behöva en TEA-party-rörelse här i Sverige också, och en Svensk "Ron Paul".
/PowerMizer
P!
Användarvisningsbild
PowerMizer
 
Inlägg: 3800
Blev medlem: 28 mar 2007 15:04

Re: Egen härd, guld värd (Börsras och annat)

Inläggav RÖD@nörd 04 okt 2011 10:55

Nej, det är absolut inget personligt mot dig PowerMizer... det är snarare emot ett vansinne som inte får komma tillbaka.

Jag loggade in för jag nyss läste Jinge som där kommenterade lånekarusellen som beskrivs ovan. Jag i alla fall tycker krisens orsak pekar åt ett viss håll, vad tycker du själv?

http://jinge.se/mediekritik/i-vantan-pa-eus-konkurs.htm

I inlägget nämns även en ny artikelserie i Dagens Nyheter (liberal) med överskriften ”Skuldkrisen – en nybörjarguide”. Kan nog vara läsvärd i alla fall för mig.
Användarvisningsbild
RÖD@nörd
 
Inlägg: 1707
Blev medlem: 06 mar 2009 19:37

Re: Egen härd, guld värd (Börsras och annat)

Inläggav PowerMizer 04 okt 2011 12:55

RÖD@nörd skrev:Nej, det är absolut inget personligt mot dig PowerMizer...
Det låter bra. :D Jag feltolkade dej nog då...
RÖD@nörd skrev:Jag i alla fall tycker krisens orsak pekar åt ett viss håll, vad tycker du själv?
Det pekar bara mot maktlystnad och girighet. Eliten skiter i hur deras agenda drabbar andra. Om dom tjänar pengar på att länder krigar och dom får låna ut pengarna, så då kör dom på. Hur mycket lidande och död som sprids spelar ingen roll, dom vill ändå minska jordens befolkning. Om det är en ekonomisk kris så ställer dom upp och lånar ut pengar till oskälig ränta och oskäliga säkerheter. I Brasilien la dom rabarber på diamantgruvor m.m. via orättfärdiga lån med krav om mark i säkerhet. Om man tror att vi är förskonade i Sverige, så då kan man bara fundera vad våra politiker (från både höger och vänster) gör på hemliga möten med denna elit. Jag talar om bilderberg-gruppen.
/PowerMizer
P!
Användarvisningsbild
PowerMizer
 
Inlägg: 3800
Blev medlem: 28 mar 2007 15:04

FöregåendeNästa

Återgå till Övrigt

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 1 gäst