Egen härd, guld värd (Börsras och annat)

Re: Egen härd, guld värd (Börsras och annat)

Inläggav singsingianen 13 okt 2011 04:32

richard skrev:
Påstår du nu att deras undergång var en stagnering av ekonomisk tillväxt?
skjojar du eller vill du bytta ämne?
Ok,deras undergång var mordet på Ceasar och en inbordeskrig,redan då såg befolkningen att det inte gick att blanda ihop två olika kulturer. :mrgreen:


RÖD@nörd skrev:Vilka var de två kulturerna?


Måste finna s en bibliothek nånstans var du bor,man kan sitta där i lugn och ro ,det är gratis och interessant.


Men richard, här har du väl ändå en lucka i din kunskapsbank. Ett besök på biblioteket är aldrig fel men ikväll nöjde jag mig med att slå upp "Västroms fall och ekonomi"
på Wikipedia och Googla och hittade bl.a. detta:

Wikipedia
Under 400-talet började Romarrikets politiska sammanhållning att lösas upp, skattebasen för de västra provinserna minskade kraftigt och arméerna som krävdes
för försvaret av gränserna rekryterades i allt större utsträckning från allierade germanstammar från trakterna av det moderna Tyskland, Österrike och Ungern. Senaten i
Rom blev så småningom i hög grad beroende av germanernas hövdingar och generaler för ledning av den samlade romerska armén. I egenskap av legosoldater, i princip
utan eget land, hade dessa föga lojalitet mot den markägande senaten som försökte styra det romerska riket.

Den 4 september 476 avsattes den siste romerske kejsaren, Romulus Augustus, av den heruliske krigsherren Odovakar. Odovakar sände kejsartecknen (insignia imperialia)
till Östroms kejsare. I gengäld önskade Odovakar att bli utsedd till dux, militärbefälhavare, över de västra provinserna. Detta godkändes delvis av Östroms kejsare och
Odovakar blev härskare över den italienska halvön och delar av Gallien, det moderna Frankrike. Större delen av den romerska senaten (adeln) lämnade omgående Rom.
Att 476 är det år romarriket föll anses vara en förenkling bland historiker eftersom det är väl visat att livet gick vidare och den romerska kulturen styrde som vanligt i de
flesta provinserna även om kejsaren och senaten var avsatt. De romerska provinserna, med skatteintäkter och legioner, togs helt enkelt över av antingen regionala generaler,
adel eller erövrande barbarhövdingar.

Och "Kapitel 3 Antikens ekonomiska system" hämtat ur "Ekonomisk historia- exempel från antiken till idag" av Per Jervrud 2004, Informationssökning, Malmö,
Fil. kand i Ekonomisk historia. Fil.mag i Biblioteks- och informationsvetenskap, bibliotekarie. http://hem.passagen.se/jervrud/ekhistoria.htm

Historien kan ses som en utveckling genom olika stadier. Det första stadiet är stamsamhället. Det andra stads- och statssamhället. Denna andra form var när flera stammar genom
fördrag eller erövring bildade en stad där slaveriet från det första stadiet fortlevde. Jämsides med stadsstatens egendom utvecklades privategendomen, dock underordnad den allmänna
egendomen. Medborgarna hade endast tillsammans makten över sina slavar och därför bundna till den allmänna egendomsformen. Klassförhållandena mellan medborgare och slavar var
fullständigt utbildat. Hela denna historieuppfattning motsäger den syn som lägger vikten vid erövringar, det är inte krig och våld som är historiens drivande krafter, utan istället
produktionssättet: slaveriet förblev basen för hela produktionen under detta stadiet av historiens utveckling (Marx, ss 141-142).

För att beskriva det antika produktionssättet måste man börja i republiken, dvs. långt innan kejsardömet uppträdde i det romerska riket. Under republiken under 300- och 200-talen
före Kristus, stadfästes den ordning som lade grunden för det antika produktionssättet. Det fanns verkligen en potential för att skapa ett samhälle byggt på arbetsdelning under antiken:
slavsystemet. Slavsystemet uppkom ur det faktum att det fanns en stormakt som strävade efter att utvidga sitt territorium och ett omland som gav möjligheter för denna utvidgningspolitik.
Det som möjligggjorde den stora expansionen i det romerska riket var en ekonomisk innovation: latifundier (Jättelika jordbruksgods. Tusentals slavar sattes att arbeta på dessa gods, som
med tiden blev allt större. min anm.) eller storgods under republiken (Anderson, s 56). Den materiella produktionen, eller det fullt utvecklade slavproduktionssättet förde historiens utveckling
framåt, det som utökade Roms territorium och gav riket allt större makt. Det var den romerska stadsstaten, slavlatifundiernas skapare, som kunde genomföra denna geografiska expansion (aa., s 59).

Redan under 280-talet f.kr hade romarna vunnit ett antal krig över galler, etrusker och andra stammar, deras välde växte mycket under denna tidsperiod (Henriksson, ss 198-199).

Just stadstaten markerar för Hicks just den politiska organisation som under antiken, runt medelhavet, lade grunden till den merkantila ekonomin, till dess första stadier (aa., s 52). Hicks menar
att man, i likhet med Marx, kan definiera vissa produktionssätt eller stadier som "naturliga" i den ekonomiska utvecklingen och att en ekonomisk historieteori liknande Marx´, men ej deterministisk
i samma mening, kan urskiljas i studier över historiens utveckling. Hicks ansluter sig därmed till "handelsteorin" med köpmännen och utrikeshandeln som viktiga faktorer, när det gäller att förklara
den ekonomiska tillväxten eller kapitalismens framträdande som dominerande system längre fram under handelskapitalismens tidevarv, dvs. från medeltidens mitt på 1100- och 1200-talen.

Rom under republiken var ett samhälle som utmärktes av en strikt ordnad hierarki: det fanns mäktiga adelsmän som kallades patricier och det fanns folket eller plebejer. Hur denna ordning uppkommit
berodde på den samhälleliga utvecklingen under kungadömets tid, dvs. under århundradena ca 750 till ca. 500 f..kr. Under denna tid formerades det romerska samhället, det gavs utrymme för enklaver
av samhällen längs den italienska kusten och dessa utvecklades efterhand till städer med handelsutbyte bl.a med det gamla Grekland, deras moderstat. Ur en sådan stadsenklav skapades kungadömet Rom
i samverkan med kontaker med etruskerna i norra Italien. Vad som sedan skedde under århundradenas lopp, var en koncentration av samhälleliga funktioner kring en centralmakt. Denna kunde i längden
inte upprätthålla sin överhöghet pga stridigheter med omliggande städer och pga inre stridigheter om makten i Rom. Istället skapades en republik där senaten eller de ledande adelsfamiljerna tog över
styrelsen av Rom med dess omnejd.

Under republiken bildade provinserna skattebasen för riket vilket skulle fortsätta att vara ordningen även under kejsardömet senare. Kontrollen över riksfinanserna var emellertid bristfällig under hela
republiken och en skattereform skulle komma att behövas alltmer under den sk. kejsartiden (Jervrud (b), ss 3-4). På 200-talet f.kr finns uppgifter på att konfiskationer och överlåtelser bl.a till gamla
veteraner skedde på Sicilien, som blivit en romersk provins. Jord som tagits från besegrade fiender eller samhällen kallades ager publicus, allmänna marken och en stor del av denna utarrenderades
också billigt till företagsamma kapitalister som drev jordbruk i stor skala, de sk. latifuniderna (Henriksson, ss 247-248).

Vad kännetecknade det antika produktionsättet? Det var framförallt ett slavsystem, ett system där makten över produktionsmedlen låg i händerna hos storgodsägarna. Det fanns en koncentration av realkapital,
naturtillgångar (i egentlig mening: jord) och teknik hos patricierna, medan arbetskraften tillhandahölls av en ofri arbetskraft. Det de kunde ge samhället var ett ofrivilligt bidrag för att fylla de materiella behoven.
Koncentrationen av privategendomen började mycket tidigt, redan under republiken och accelererade under inbördeskrigen och i synnerhet under kejsartiden. Samtidigt skedde en omvandling av de plebejiska
småbönderna till ett proletariat utan utvecklingsmöjligheter mellan patricierna och slavarna (Marx, ss 142-143). Det romerska riket var en agrarekonomi under hela kejsartiden. Den största statsinkomsten, över 90 % ,
kom under kejsartiden från jordskatten (eller rättare sagt de kombinerade jord- och personskatterna). Den starka bondeklassen var en förutsättning för statsinkomsterna (Jervrud (b), s 2).

Sociala faktorer styrde de ekonomiska förhållandena, dvs. släktband etc., var viktigare än individuell ekonomisk vinning. Marknadsekonomin fanns ej som under kapitalismen Marknadsekonomin styrdes ej av
ekonomisk teori före det kapitalistiska systemet. Ekonomiska beslut kunde t.ex ofta tas genom den politiska processen utan full information och utan tanke på transaktionskostnader, dvs. med förluster, under antiken.
Det var alltså inget kapitalistiskt samhälle som fanns under antiken, inte som ett dominerande produktionssättet, det fanns enbart vissa inslag av kapitalism eller öar i det dominerande slavproduktionssättet.
Den urbana ekonomin var i det stora hela obefintlig (Anderson, s 19), tillskillnad från senare samhällen under handelskapitalismens tidevarv från 1200 och -1300 talen i västeuropa. Produktionssättet eller slavsystemet
byggde på produktivkraften som huvudsakligen var jordbruket och produktionsförhållandena som fanns mellan slavarna /arrendatorerna (eller: coloni) och mellan bönderna och de jordägande stormännen.

Under antiken fick tekniska uppfinningar som t.ex vattenkvarnen och slåttermaskinen pga bristande intresse aldrig ett betydande inslag i jordbruksekonomin. Slavproduktionssystemet uppmuntrade
inte dessa uppfinnnigar att bli till normala hjälpmedel inom jordbruket. Därav kan man dra slutsatsen att tekniken i sig inte är tillräcklig som drivkraft för en ekonomisk förändring, det krävs nya sociala förhållanden,
eller produktionsförhållanden, för att göra dessa nya uppfinnnigar till kollektiv teknologi (Anderson, s 74)


Det romerska rikets skatteuppbörd och dess insamling var av största vikt för rikets fortbestånd under hela perioden från republiken in i kejsartiden. Konsekvenserna för Roms utveckling vilade
i händerna på att detta system fungerade och upprätthölls, tillsammans med militärmakten och den organisation som riket administrativt utgjorde. De två skattereformer som under kejsartiden fick mest
genomslag i riket var den av kejsar Augustus, den sk. census (skatteindrivning) som han lät genomföra ungefär år 0, samt kejsar Diocletianus genomgripande förändring av skattesystemet år 297 e.kr.

Utveckling över tiden innebar att staten fick allt svårare att få in erforderliga skattemedel för att bekosta både den militära apparaten, lyxkonsumtionen och administrationen i riket. I Rom fanns det, under
det första århundradets första hälft, först en tendens att gynna rika romerska medborgare att etablera privata egendomar i provinserna. Men under kejsar Nero ändrades inriktningen till att gynna lokala bönder
och rika provinsmedborgare att köpa statlig jord att uppodla. På så sätt hoppades Rom att få in säkrare skatter och inkomster, eftersom de rika romerska jordägarna i provinserna, med stor politisk makt
ofta undsluppit skatterna (Jervrud (b), s 7).

Det romerska skattesystemet var regressivt i den mening att politisk makt medförde möjligheter till skattelättnader eller hel befrielse. Detta ökade klyftan mellan de olika samhällsklasserna. Produktivkrafternas
(teknikens och arbetsorganisationen) nivå och de rådande produktionsförhållandena (maktförhållandena mellan adeln och folket) bestämde samhällsstrukturen och innebar svåra förhållanden för småjordbrukaren
och den oprivilegierade i samhället. Konsekvenserna för colonatet (småarrendatorerna av den statliga jorden) av Augustus skatterefom var i förlängningen en ökad flykt från jordbruket. Detta accelererade
under 200-talet i det ekonomiska kaos som då rådde i hela riket med inflation och ökad korruption (aa., s 9).


Egypten som provins spelar en stor roll i de källor som finns bevarade för att beskriva situationen som rådde. Här finns flera källor kvar gällande jordskatter, personskatter och arrendeavgifter. Personskatten i Egypten,
var en av de många skatterna som man kan se inverkade på flykten från jorden och spädde på den ekonomiska nedgången under 200-talet. Denna personskatt var differentierad och drabbade vissa ur befolkningen
hårdare än andra, de som gynnades var romerska medborgare, överklassen och andra privilegierade, andra befolkningsgrupper fick betala en större andel av dessa skatter. De rättsligt-sociala skillnaderna var stora
mellan borgare och bönder (aa., ss 13-14).

Från 100-talet e.kr uppkom liturgier (offentliga plikter), vilka innebar att främst stadsråden med ekonomiska tillgångar eller jordägare med stora egendomar drabbades av dessa extra utgifter. De utkrävdes en ekonomisk
säkerhet och därmed gynnades uppkomsten av privata egendomar, i Egypten, under 200- och 300-talen e.kr. De stora egendomsägarnas jordkoncentration ökade (aa., ss 15-16). Detta förhållande gällde förmodligen generellt
i övriga riket också. Den korrupta finansadministrationen var en stor börda för bönderna och resultatet kunde bara bli ett ökat antal bönder som lämnade, i princip, bärkraftiga jordbruk. Statens gynnande av de privata
egendomarna som kunde betala liturgier och extraskatter, ledde till en enorm jordägarkoncentration (aa., s 18).

Penningekonomin kollapsade i stort sett under Diocletianus regim och naturaskatter infördes nu som reguljära inslag i rikets finanser. Detta som ett sätt för staten att kunna fortsätta att driva in erforderliga skattemedel.
En "budget" kunde för första gången i historien upprättas, baserad på naturaskatter (aa., s 20). Svåra krig och missväxter ökade på extraskatterna under hela kejsartiden, medan de reguljära skatterna i princip var statiska
i alla fall de två hundra första åren e.kr i romerska riket. De som drabbades hårdast av extraskatterna var bönderna och arrendatorerna under hela perioden. Vad gäller personskatten under 300-talet så betalade t.ex
jordbruksbefolkningen oftast tyngre caput (personskatt) än stadsbefolkningen, som ibland var helt befriad från denna skatt (aa., s 21).

Tre konsekvenser av de höjda skatterna var:

övergivandet av jorden, agri deserti, ökade i omfattning över tiden alltmer

minskningar av uppodlad mark och minska jordbruksavkastning

jordbruksarbetarnas antal sjönk (aa., s 41).

En annan faktor som påverkade skattenivån i Rom var en ökad armé och administrations- kostnader under de oroliga tider som rådde från och med 200-talet e.kr. Med statisk jordbruksproduktion var staten tvungen
att lagstifta om tvångsodling, för att hålla kvar jordbrukarna vid jorden. Storgodsägarnas krav tillgodosågs alltmer av staten på bekostnad av småbrukarna, vars ekonomiska ställning undergrävdes alltmer.
På 300-talet e.kr bands coloni till egendomsplatsen, en föregångare alltså till livegenskapen under feodalismen. Coloni blev nu viktiga primärt som brukare av jorden och inte längre som skattebetalare i första hand.
Detta för att godsägaren skulle kunna betala erforderliga skatter till provinsstyrelsen respektive till staten. Diocletianus reformer som hade haft intentioner att vara rättvisa och regelbundna, gav istället som resultat
en ökad centralisering och utsugning, vilket visar på skattepolitikens negativa verkningar för jordbruket. Stöld och våld blev vanligare, och tvångsrekvisitioner ökade i omfattning (aa., ss 22-23). Den ökade
bundenheten för coloni vid jorden var ett direkt svar från myndigheterna att försöka tvinga kvar arrendatorerna vid den statliga jorden, men detta misslyckades i längden och slutresultatet blev agri deserti, dvs.
att jorden övergavs och bönderna och arrendatorerna flydde sin väg.

Flera faktorer samverkade till denna utveckling: krigen, missväxter, ökad administration, minskad regional handel, ökad lyxkonsumtion hos de rika, minskad befolkning, minskad avkastning från jorden m.m..
Minskat ekonomiskt initiativ kan ha varit en annan bidragande faktor till den ekonomiska krisen i det romerska riket: staten höjde skatteansvaret för den enskilde skattebetalaren när denne lyckades höja sin
produktivitet. Investeringar i jordbruket ledde för den enskilde jordbrukaren till större skatteansvar. En annan förändring som infördes i början på 300-talet i hela riket var en förändring av den sk. origoprincipen.
vilket innebar att folk tvingades att stanna kvar inte bara vid sin födelseplats, utan även vid egendomsplatsen där de arbetade, det var en skärpning av den tidigare principen som bara gällt att man skulle
betala skatt där man var född. Detta kan ses som en förelöpare till den livegenskap som blev vanlig under feodalismen, ca. 4-500 år senare.

Skattereformens resultat blev bl.a att bönderna ej längre fick skattereduktioner vid t.ex missväxt eller översvämningar. Staten tog allt mindre hänsyn till de enskilda bönder som ej kunde leva upp till statens
generella skattenormer. Detta ledde i sin tur till att små jordägare alltmer ville få politiskt och ekonomiskt beskydd av stora egendomsägare, vilka kunde stå emot statens krav (aa., ss 24-26). Detta är en
föregångare till den utveckling som godssystem-et innebar under feodalismen.Utveckling kan beskrivas i historiematerialismens termer som att det antika produktionssättet med den dominerande produktivkraften
jordbrukets organisation, kom i obalans med de rådande produktionsförhållandena: en jordägarklass med senatorer och storgodsägare och småbrukare i de olika provinserna. Det som skedde var ett ökat övertagande
av produktivkrafterna av de maktägande klasserna i samhället, på bekostnad av småbrukare och andra jordbrukare inklusive arrendatorer, detta urholkade hela samhällssystemet över tiden och förrödde jordbrukets
avkastningsgrad. Detta skedde genom ökad korruption och konsumtion med statens goda minne, samtidigt hade de ökade krigen och missväxterna hade en viktig del i denna utveckling.

Staten, lagstiftningen, kulturen och vetenskapen medverkade till att skapa en gynsam miljö för den materiella produktionen under republiken och den tidiga kejsartidens Rom. Sedan kom politiken att hämma och
bromsa den ekonomiska utvecklingen. När statens uppgift under senare delen av kejsartiden blev att försvara de bestående egendomsförhållandena, vilka inte längre överensstämde med produktionsutvecklingens
krav. Detta sker under perioder av social konflikter och ger som resultat att en del av samhällets merprodukt förbrukas på att försöka kvarhålla status quo i samhället, till att ej förändra de rådande
produktionsförhållandena (Herlitz, i: Huberman, s 11).

Under 300-talet ville både staten och jordägaren ha bundna coloni för att få in skatter respektive för att kunna betala de tunga skatterna. Med en coloni, bunden vid jorden, kunde jordägaren ta ut maximalt arbete
och klara statens krav lättare. Statens intresse ledde samtidigt till att alla yrken bands vid sin utgångsplats och arbetsuppgift, vilket skapade ett "kastsystem", allt i syfte att skydda statens ekonomiska intressen.
Utsugningen av kejsarens ämbetsmän, skatteindrivare, stadsråd och de stora egendomsägarna, var samtidigt mycket vinstrik, speciellt i det tidiga kejsardömet. Egendomsskatten, beräknad på egendomens värde,
som uttogs under hela denna behandlade period låg på samma nivå både för den fattige som den rike. Bördan blev alltså tyngre för en bonde som levde på existensminimum, jämfört med en rik jordägare.
Den största bördan för det vanliga folket var att skatten ej varierade med skördens storlek (aa., ss 39-41).

Den onda cirkeln med ökade statsutgifter, vilket ökade skattenivån och jordbrukarnas flykt från jorden och gynnade jordägarkoncentrationen, vilket i sin tur ökade bundenheten till jorden osv.., bröts aldrig av
någon kejsare under det sk. principatet (ca. 30 f.kr till ca. 200-talet e.kr) eller under det sk. dominatet (ca. 200-talet till ca. 370-talet e.kr). Jordbruket, källan till antikens rikedom blev till slut en alltför svår
belastning för Rom.

364 e.kr delade Theodosius upp Rom i en västlig och en östlig del och Konstantinopel blev imperiets centra. Under 400-talet kom invasionerna alltmer att drabba västrom. Alarik och västgoterna plundrade
Rom 441 e.kr och år 495 kom nådastöten för det västromerska riket då den siste kejsaren avsattes.


Som synes har Röd@Nörd fullständigt rätt när han pekar på ekonomisk stagnation som en av orsakerna till Västroms fall. Ett intressant faktum är att när rikets fortlevnad hotades blev staten alltmer auktoritär,
tog makten över näringslivet och beskar den personliga friheten.

Vad gäller din kommentar
redan då såg befolkningen att det inte gick att blanda ihop två olika kulturer. :mrgreen:
antar jag att du tänker på delningen i ett Östromerskt och Västromerskt rike. Vilken
alls icke föregicks av något inbördeskrig och ca 400 år efter Ceasars död.
singsingianen
 
Inlägg: 15
Blev medlem: 20 apr 2010 00:42

Re: Egen härd, guld värd (Börsras och annat)

Inläggav richard 13 okt 2011 07:31

Under 400-talet började Romarrikets politiska sammanhållning att lösas upp, skattebasen för de västra provinserna minskade kraftigt och arméerna som krävdes
för försvaret
av gränserna rekryterades

Ja vad var det nu ekonomi eller krig som var orsaken?
och vilka av följande är och har alltid varit storsta utgifterna?
krig kanske?
Flera faktorer samverkade till denna utveckling: krigen, missväxter, ökad administration, minskad regional handel, ökad lyxkonsumtion hos de rika, minskad befolkning, minskad avkastning från jorden m.m..


Vad gäller din kommentar
redan då såg befolkningen att det inte gick att blanda ihop två olika kulturer. :mrgreen:
antar jag att du tänker på delningen i ett Östromerskt och Västromerskt rike. Vilken
alls icke föregicks av något inbördeskrig och ca 400 år efter Ceasars död.
.
Gjörde jag inte alls
richard
 
Inlägg: 301
Blev medlem: 18 feb 2008 00:03

Re: Egen härd, guld värd (Börsras och annat)

Inläggav deepforest 13 okt 2011 08:36

Jag tycker denna tråd har spårat ur!
"Jag har aldrig haft så mycket besvär med någon annan människa som jag haft med mig själv"
Användarvisningsbild
deepforest
 
Inlägg: 1223
Blev medlem: 19 mar 2008 13:13
Ort: Ösa, Ås, Jämtland

Re: Egen härd, guld värd (Börsras och annat)

Inläggav richard 13 okt 2011 19:26

det är inte tråden ,men vi som har spårat ur :mrgreen:
richard
 
Inlägg: 301
Blev medlem: 18 feb 2008 00:03

Re: Egen härd, guld värd (Börsras och annat)

Inläggav PowerMizer 14 okt 2011 10:42

tompas11 skrev:Sedan kan jag mycket väl förstå att den som har Bibeln som sitt riktmärke och rättesnöre inte kan acceptera demokrati. Detta eftersom demokrati är något helt främmande i denna bok. Där gäller i stället det iskalla enväldets filosofi.
Jag förstår vart du vill komma, men jag plockar inte upp handsken. Men försök att tänka såhär utan att blanda in dina funderingar om tro: Är det bara demokratin som bevisligen fungerat genom historien? Varför ska man vara PK, och vem gynnar det?

tompas11 skrev:Man kan inte sätta likhetstecken mellan demokrati och kommunism. Då har man antingen inte förstått vad demokrati är eller hur kommunismen fungerar.

Ser man det direkt så har du rätt, men ser man det indirekt och vad demokratiseringsprocesser leder till så har jag kanske rätt. :wink:

När du sen beskriver att det mesta ska vara statligt så kan jag inte hålla med.
Jag håller med om att det bör vara ägt gemensamt, men inte statligt.
Jag skulle kunna tänka mej kommunalt ägande. Det har jag beskrivit tidigare, om du vill minnas det.

Sen när det gäller inkomstskatten så står den för ca 60% av skatteinkomsterna. Det skulle bli lätt kaotiskt om man bara tog bort dom "som sådär".
Däremot är det så att under "de gyllene åren", 50- och 60-talet, var skatterna betydligt lägre.
Dir-indir-skatter.gif
Dir-indir-skatter.gif (21.64 KB) Visad 3380 gånger


För att belysa vansinnet med hög inkomstskatt: Här är ett antagande att man bor mitt i Sverige (Östersund) och tjänar 23.000:-/månad.
Arbetsgivaren betalar för dig
30 227 kr
Arbetsgivaravgift
-7 227 kr
Din bruttolön
23 000 kr
Kommunalskatt inkl. kyrkoavgift
-7 384 kr
Statlig inkomstskatt
-0 kr
Pensionsavgift, netto
-0 kr
Jobbskatteavdrag
+1 618 kr
På ditt lönebesked
17 234 kr

Summa skatter
12 992 kr

Källa: http://www.ekonomifakta.se

Inte undra på att arbetsgivare drar sej för att anställa folk som inte jobbar ihjäl sej. Det blir en utslagning av alla som inte kan jobba riktigt hårt.

Jag säger inte att jag har rätt, men vill belysa mina funderingar.



---------------------------------------

Hur ser världen ut, nu då?? Börjar det dra ihop sej nu, eller?!
Russian leader tells top generals, "Prepare for Armageddon"...
...läs detta och förstå att världen är inne på en mycket farlig väg. Läs det här och förstå hur propagandamaskineriet hänger ihop. Iran ska anfallas, oavsett. Den påhittade historien om hur Iran skulle mörda Saudiarabiens ambassadör är bara en i raden av förevändningar att anfalla landet. The Plan som George W Bush och hans lakejer Cheney, Rumsfeld och Wolfowitz satte i verket har övertagits av Obama som inte kommer tveka en sekund att genomföra denna ondskefulla plan i att sätta världen i brand en tredje gång.
Källa: Peter Madison
Dags att handla bra-å-ha-grunkor? :P
Bild
Armyshopen



Stick to the plan...
...Nigel Farage bankar oförtrutet vidare sitt numer grånande huvud i det europeiska parlamentet och med en dåres envishet försöker tala om för de korrupta styrande att spelet är över. Barroso viftar naturligtvis bort alltsammans och står fast vid plan A, att printa upp tusentals miljarder euro och försöka rädda det redan sjunkande skeppet. Ett skådespel av episka dimensioner...
Källa: Peter Madison

Edit: Ändrade en länk så att den funkar.....
Senast redigerad av PowerMizer 14 okt 2011 11:55, redigerad totalt 1 gång.
/PowerMizer
P!
Användarvisningsbild
PowerMizer
 
Inlägg: 3800
Blev medlem: 28 mar 2007 15:04

Re: Egen härd, guld värd (Börsras och annat)

Inläggav PowerMizer 14 okt 2011 10:47

deepforest skrev:Jag tycker denna tråd har spårat ur!
richard skrev:det är inte tråden ,men vi som har spårat ur :mrgreen:

Vaaa??? :shock: Ja tycka vad man vill, men det är lite spretigt! :mrgreen:
/PowerMizer
P!
Användarvisningsbild
PowerMizer
 
Inlägg: 3800
Blev medlem: 28 mar 2007 15:04

Re: Egen härd, guld värd (Börsras och annat)

Inläggav PowerMizer 14 okt 2011 11:19

PowerMizer skrev:. . . men det är lite spretigt!

SHARIA I ENGLAND
Häromdagen postade vi om presskonferensen där ett gäng radikala islamister deklarerade att deras mål är att införa sharialagar i England, helst hela Europa om de kan.
Källa: Politiskt Inkorrekt.


Bild

http://nyheter24.se/nyheter/utrikes/92- ... -i-england
http://www.youtube.com/watch?v=6wBfH8ExYfg
http://rt.com/news/sharia-law-conquer-london/
/PowerMizer
P!
Användarvisningsbild
PowerMizer
 
Inlägg: 3800
Blev medlem: 28 mar 2007 15:04

Re: Egen härd, guld värd (Börsras och annat)

Inläggav RÖD@nörd 14 okt 2011 11:48

www,ekonomifakta.se

ha ha ha ha he he......e-k-o-n-o-m-i f-a-k-t-a Bild

Det enda som är fakta där är räknesnurran men den har dom bara för att locka folk. Sajten är högerns, borgarnas och näringslivets organisationer. Nej, det är inte fakta, det är högerns propagandamaskin....
Användarvisningsbild
RÖD@nörd
 
Inlägg: 1707
Blev medlem: 06 mar 2009 19:37

Re: Egen härd, guld värd (Börsras och annat)

Inläggav PowerMizer 14 okt 2011 11:57

RÖD@nörd skrev:www,ekonomifakta.se

ha ha ha ha he he......e-k-o-n-o-m-i f-a-k-t-a Bild

Det enda som är fakta där är räknesnurran men den har dom bara för att locka folk. Sajten är högerns, borgarnas och näringslivets organisationer. Nej, det är inte fakta, det är högerns propagandamaskin....

Kul att jag kan förgylla din dag med lite statistik! :P
/PowerMizer
P!
Användarvisningsbild
PowerMizer
 
Inlägg: 3800
Blev medlem: 28 mar 2007 15:04

Re: Egen härd, guld värd (Börsras och annat)

Inläggav tompas11 14 okt 2011 16:00

PowerMizer skrev:Jag förstår vart du vill komma, men jag plockar inte upp handsken.

Handsken är inte kastad så ingenting behöver plockas upp.
Det var bara ett torrt konstaterande från min sida.
PowerMizer skrev:Är det bara demokratin som bevisligen fungerat genom historien?

Nejdå det är inte bara demokratin som har fungerat genom vår historia, även diktaturer har bevisligen "fungerat". :roll:
PowerMizer skrev:Ser man det direkt så har du rätt, men ser man det indirekt och vad demokratiseringsprocesser leder till så har jag kanske rätt.

Demokratiseringsprocesser leder inte per automatik till kommunism - så där har du fel.
PowerMizer skrev:Jag skulle kunna tänka mej kommunalt ägande.

Varför är det bättre med statligt ägande vs kommunalt?
Om man inför kommunalt ägande är risken uppenbar att det kommer att skilja alltför mycket mellan olika kommuner vilket leder till att det kan vara bättre att bo i en kommun än i en annan. Det ska inte spela någon roll i vilken kommun man är bosatt. Det allmänna ska fungera likvärdigt över hela landet. Därför är ett statligt ägande att föredra.

Skattesystemet i landet bygger på att vi solidariskt och efter förmåga, betalar skatt till det allmänna som alla behöver - förr eller senare. Alla medborgare ska kunna åtnjuta det allmänna oberoende av inkomst. Radikalt sänkt skatt leder till att kreti och pleti måste teckna privata försäkringar och detta i sin tur leder till att det som blir kvar i plånboken i stort sett är detsamma som före skattesänkningarna. I praktiken ett nollsummespel för de som har en inkomst men avsevärt försämrade förhållanden för de, som av olika anledningar, står utanför arbetsmarknaden. Det är ju just för de som saknar eller har väldigt låg inkomst som skattetrycket är relativt högt i landet. Det handlar i stora stycken om solidaritet med de som har det sämre.

Och så till sist en liten bild. :D
truth.jpg
truth.jpg (236.15 KB) Visad 3316 gånger
If it doesn't work – Chrome it!
Användarvisningsbild
tompas11
 
Inlägg: 959
Blev medlem: 15 jul 2007 12:52
Ort: Västmanland

Re: Egen härd, guld värd (Börsras och annat)

Inläggav richard 14 okt 2011 19:13

tompas11 skrev:Skattesystemet i landet bygger på att vi solidariskt och efter förmåga, betalar skatt till det allmänna som alla behöver
förr eller senare. Alla medborgare ska kunna åtnjuta det allmänna oberoende av inkomst.
bara medborgare ,eller skattebetalare?,Jag är ingen medborgare .betalar endå skatt ,för vad?
Radikalt sänkt skatt leder till att kreti och pleti måste teckna privata försäkringar och detta i sin tur leder till att det som blir kvar i plånboken i stort sett är detsamma som före skattesänkningarna. I praktiken ett nollsummespel för de som har en inkomst men avsevärt försämrade förhållanden för de, som av olika anledningar, står utanför arbetsmarknaden
.Vilken anledningar?
Det är ju just för de som saknar eller har väldigt låg inkomst som skattetrycket är relativt högt i landet. Det handlar i stora stycken om solidaritet med de som har det sämre.
Jag kan vara solidair med nån som inte kan men vill,men inte tvartom.
Och så till sist en liten bild. :D
truth.jpg

NU har tråden(du)spårat ur.
richard
 
Inlägg: 301
Blev medlem: 18 feb 2008 00:03

Re: Egen härd, guld värd (Börsras och annat)

Inläggav deepforest 14 okt 2011 19:36

[quoteJag är ingen medborgare .betalar endå skatt ,för vad?][/quote]

Du har rätt till sjukvård mm.

Vilken anledningar?


Privata vårdbolag mm måste gå med vinst och då blir det dyrare.
"Jag har aldrig haft så mycket besvär med någon annan människa som jag haft med mig själv"
Användarvisningsbild
deepforest
 
Inlägg: 1223
Blev medlem: 19 mar 2008 13:13
Ort: Ösa, Ås, Jämtland

Re: Egen härd, guld värd (Börsras och annat)

Inläggav PowerMizer 14 okt 2011 21:51

tompas11 skrev:Det var bara ett torrt konstaterande från min sida.
Okej, eftersom du ideligen refererar till kristendomen så fick jag för mej att du än en gång ville argumentera för din tro.
Bild
tompas11 skrev:Demokratiseringsprocesser leder inte per automatik till kommunism - så där har du fel.
Okej... Du säger att jag har fel, och jag säger att jag kanske har rätt.

Jag har redan hänvisat till Sokrates och hans syn att den demokratiska, jämlika, staten förändrar sinnet hos medborgarna och dom tappar all respekt: Barn slutar respektera sina föräldrar, elever respekterar inte sina lärare, unga respekterar inte gamla och anställda respekterar inte arbetsgivare. Bristen på respekt får till konsekvens att normer uppluckras och dåligt beteende jämställs med gott beteende. Sen menade han att överdrift i demokrati slår över i dess motsats: ofrihet och slaveri.

Den överdrivna socialistiska demokratin i Sverige har gjort den arbetande befolkningen till slavar enligt antik terminologi. En slav är en person som inte får lön / inte får behålla sin lön. I Sverige betalar många löntagare totalt ca 70 % i skatt och är således slavar åt de politiska makthavarna.)

Den socialistiska demokratin skapar med sitt tvingande skattetryck en kolossal ofrihet. De arbetande medborgarna bestämmer inte över sina egna inkomster och bestämmer därmed inte heller över sina egna liv.

Demokratins profeter tolererar inte några andra normer än de som den demokratiska värdegemenskapen innefattar. Det sociala trycket att tänka och känna som de socialistiska demokraterna bestämt är enormt.

I Sverige lever vi efter rättspositivismens principer, men jag vill hävda att det finns inget som "positiva rättigheter". En positiv rättighet innebär rätten att få något av någon annan, bostad, livsmedel, arbete, sjukvård. Och följaktligen innebär det en rätt till en del av en annan människa; de har en plikt att leva för din skull, för att tillfredsställa dina intressen. De är inte längre självändamål, de måste offra sin tid, sin ansträngning, sin tankeverksamhet, sitt arbete för ett värde de inte har valt. Att tvingas att leva för andra är att vara slav för dessa. Den summa "positiva rättigheter" som en stat tillerkänner sina medborgare är exakt proportionell mot den grad av slaveri som finns i samhället.

Naturrätten är en moralisk princip. Rättigheter svarar mot verkligheten, de svarar mot människans natur och hennes förhållande till verkligheten och till andra människor.

Naturrätten är objektivt sann, i det att den är en objektiv förutsättning för att människan till fullo ska kunna förverkliga sitt potential som människa. Begreppet 'objektivitet' har kommit att förknippas med fysiska existenter i verkligheten, som om detta skulle vara det enda som människan skulle kunna begripa som verkligt.

Men objektivitet är tvärtom uttrycket för en relation mellan människan och verkligheten. Det som existerar är inte objektivt - det bara är. Det är människan som kan vara objektiv - om hon inriktar sitt medvetande på att identifiera verkligheten sådan den är, eller subjektiv - om hon använder känslor, intuition eller slump som kunskapsmetod i stället för sin rationalitet. Rättigheter är ett objektivt sant existensvillkor för den typ av varelse som människan är, och som innebär att människors sociala relationer ska präglas av frivillighet om varje människa ska kunna förverkliga sitt liv på bästa sätt.

Friheten är av fundamental betydelse för människans sociala relationer, men det är härlett ur det faktum att människan är en viljestyrd förnuftsvarelse. Det betyder att frihet från våld eller hot om våld är ett värde för människan, inte för träd, stenar eller djur (dessa har följaktligen inte rättigheter). Alternativa politiska värden kan bara uppnås genom våld och tvång, och är därför hämmande för människans existensmöjligheter. Frihet är det politiska värdet.

Utifrån detta så menar jag att vår socialistiska demokrati i Sverige är av en diktatorisk natur. Med tanke på likheterna mellan det kommunistiska manifestets beskrivning av en optimal samhällsstruktur så vill jag hävda att Sverige, i sin demokrati, är väldigt kommunistiskt.

Här kommer några av punkterna som beskrivs i "The Naked Communist," av Cleon Skousen som var kommunismens strategi för att rasera uSA från den guldperiod man hade under 50- och 60-talet:
23. Control art critics and directors of art museums. "Our plan is to promote ugliness, repulsive, meaningless art."

24. Eliminate all laws governing obscenity by calling them "censorship" and a violation of free speech and free press.

25. Break down cultural standards of morality by promoting pornography and obscenity in books, magazines, motion pictures, radio, and TV.

26. Present homosexuality, degeneracy and promiscuity as "normal, natural, healthy."

27. Infiltrate the churches and replace revealed religion with "social" religion. Discredit the Bible and emphasize the need for intellectual maturity, which does not need a "religious crutch."

28. Eliminate prayer or any phase of religious expression in the schools on the ground that it violates the principle of "separation of church and state."

29. Discredit the American Constitution by calling it inadequate, old-fashioned, out of step with modern needs, a hindrance to cooperation between nations on a worldwide basis.

30. Discredit the American Founding Fathers. Present them as selfish aristocrats who had no concern for the "common man."

31. Belittle all forms of American culture and discourage the teaching of American history on the ground that it was only a minor part of the "big picture." Give more emphasis to Russian history since the Communists took over.

32. Support any socialist movement to give centralized control over any part of the culture--education, social agencies, welfare programs, mental health clinics, etc.

33. Eliminate all laws or procedures which interfere with the operation of the Communist apparatus.

34. Eliminate the House Committee on Un-American Activities.

35. Discredit and eventually dismantle the FBI.

36. Infiltrate and gain control of more unions.

37. Infiltrate and gain control of big business.

38. Transfer some of the powers of arrest from the police to social agencies. Treat all behavioral problems as psychiatric disorders which no one but psychiatrists can understand [or treat].

39. Dominate the psychiatric profession and use mental health laws as a means of gaining coercive control over those who oppose Communist goals.

40. Discredit the family as an institution. Encourage promiscuity and easy divorce.

41. Emphasize the need to raise children away from the negative influence of parents. Attribute prejudices, mental blocks and retarding of children to suppressive influence of parents.

42. Create the impression that violence and insurrection are legitimate aspects of the American tradition; that students and special-interest groups should rise up and use ["]united force["] to solve economic, political or social problems.

43. Overthrow all colonial governments before native populations are ready for self-government.

Vissa delar är tillämpliga även här, för kommunismen är naturligtvis inte bara ute efter uSA.

Om man sedan läser var "slummisen" Marx och hans polare skrev så finner man flera punkter som man kan filosofera över:

Barns uppfostran

Bild

En av de mer okända delarna, men samtidigt en som fått fotfäste även utanför kommunismen, är synen på familjen och barnens fostran. Citat:

* De borgerliga talesätten om familj och uppfostran, om det ömma förhållandet mellan föräldrar och barn, blir alltmera motbjudande, ju mer alla proletariatets familjeband sönderslites till följd av storindustrin och barnen förvandlas till vanliga handelsartiklar och arbetsredskap. (Marx)
* Borgaren ser i sin hustru blott ett produktionsinstrument. (Marx)
* Den borgerliga familjen bortfaller naturligtvis samtidigt med denna dess komplettering, och båda försvinner i och med kapitalets försvinnande. Förebrår ni oss, att vi vill upphäva föräldrarnas utsugning av barnen? Vi tillstår denna förbrytelse. Men, säger ni, vi upphäver de ömtåligaste förhållanden, när vi i stället för uppfostran i hemmet sätter samhällelig uppfostran. (Marx)
* Kommunismen kan göra detta genom att den undanröjer privategendomen och uppfostrar barnen samhälleligt och på så sätt förintar det hittillsvarande äktenskapets båda grundregler nämligen kvinnans beroende av mannen och barnens beroende av föräldrarna. (Engels)
* Uppfostran av alla barn på statliga institutioner och med statliga medel så fort de kan undvara de första moderliga omsorgerna. Inrättande av daghem i anslutning till fabrikerna. (Engels)


Tydliga spår av detta tänkande fanns ännu i början av 70-talet i Sverige. I en utredning (SIA - skolans inre arbete) föreslogs bl.a. att barnen skulle finnas på skolan även utanför själva skoltiden. Samhället skulle fostra barnen - inte föräldrarna. Idag är det knappast ens ifrågasatt att barnen tillbringar mer tid i samhällets vård än i familjens.

Förvisso finns det krafter som motverkar den kommunistiska synen. Det har införts möjligheter för föräldrar att reducera sin arbetstid, och genom att man tillåter privata entreprenörer och friskolor har föräldrar större påverkansmöjligheter än vad kommunismen skulle vilja.
Källa: iFokus

Det är därför jag tror att jag kan ha rätt... :wink:
Att du sen inte vill se samhället mera än ur ett inifrånperspektiv (inifrån nuvarande demokratiska system) är beklagligt, men "so be it". :P


tompas11 skrev:Skattesystemet i landet bygger på att vi solidariskt och efter förmåga, betalar skatt till det allmänna som alla behöver - förr eller senare. Alla medborgare ska kunna åtnjuta det allmänna oberoende av inkomst. Radikalt sänkt skatt leder till att kreti och pleti måste teckna privata försäkringar och detta i sin tur leder till att det som blir kvar i plånboken i stort sett är detsamma som före skattesänkningarna. I praktiken ett nollsummespel för de som har en inkomst men avsevärt försämrade förhållanden för de, som av olika anledningar, står utanför arbetsmarknaden. Det är ju just för de som saknar eller har väldigt låg inkomst som skattetrycket är relativt högt i landet. Det handlar i stora stycken om solidaritet med de som har det sämre.
Nu snackar du ju inifrån igen.... :lol:

Att du använder ordet "solidaritet" är ju ett klassiskt socialistiskt trix. Att kollektivet gemensamt ska ta ansvar för något som rör någon annan.
Det låter ju så bra, men jag tycker nog att man ska försöka återgå till något hållbart och ålderdomligt som lojalitet (bortsopat av samhället).
Det måste vara ett personligt ställningstagande som är förankrat i någon form av moral. Något som har sina rötter i dygder, typ det Platon och Aristoteles snackade om; rättrådighet, tapperhet, måttfullhet och vishet....
Dessutom är det mindre kommunistiskt! :mrgreen:

Tror man inte på människans förmåga att vara medmänsklig och empatisk så kan solidaritet ju vara ett alternativ, men för oss övriga räcker det nog med lojalitet.

Bara för att förekomma dej: Lojalitet kan resultera i en kommunalskatt för de saker du nämner. Skillnaden är att det då är ett val och inte ett tvång. En avsevärd skillnad skulle jag vilja påstå.
/PowerMizer
P!
Användarvisningsbild
PowerMizer
 
Inlägg: 3800
Blev medlem: 28 mar 2007 15:04

Re: Egen härd, guld värd (Börsras och annat)

Inläggav RÖD@nörd 15 okt 2011 03:05

Göran skrev:............Politik är bara fulspel ..................... :wink:

I torsdags var jag i kyrkan. Det är våffelkafé då. Vid bordet kunde jag inte låta bli att "låna" och pröva Görans påstående ovan. Ingen verkade bli provocerad utan de snarare nickade instämmande istället. Politik är nog inte enbart fulspel det är att välja rätt ord också så jag tror du har gjort vissa framgångar även inom lokalpolitiken Göran. :wink:

Kyrkan ligger bara ett stenkast från Berga Centrum som ni säkert har hört talas om. Nu har visst polisen gripit fyra, tänk om de har ljus hy och samma religion som jag då tycker jag synd om de högerextrema för vad ledsna och besvikna de ska bli så fall... :cry:
Användarvisningsbild
RÖD@nörd
 
Inlägg: 1707
Blev medlem: 06 mar 2009 19:37

Re: Egen härd, guld värd (Börsras och annat)

Inläggav richard 15 okt 2011 08:03

deepforest skrev:
Privata vårdbolag mm måste gå med vinst och då blir det dyrare.


Privata bolag kan jobba mer effektiv,och liksom allt annat blir vård också dyrare.
Hur mycket dyrare det beror på hur myndig myndigheter igentligen är.
Att skilja sjukvård från skatt är ingen dum ide,en fond eller forsäkring så pengarna kan inte användas av staten till nåt annat.bostadsbidrag eller utlandsresorför politiker t.e..
richard
 
Inlägg: 301
Blev medlem: 18 feb 2008 00:03

FöregåendeNästa

Återgå till Övrigt

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 1 gäst